Torgnys svettiga ansikte...

Idag på resan hem, så satte jag mig relativt långt bak i bussen. Man får se många roliga saker när man reser kollektivt. Man får även se en del äckliga saker. För att inte tala om lukter. Det satte sig en tjej i sätet framför mig och man är ju beredd på en del dofter då. Denna tjej var inget bombnedslag direkt, men hon såg ändå riktigt bra ut ändå. Blond och med en blick som direkt gjorde en intresserad. Hon kan väl ha varit runt 28 år.

De har ju igång värmen på bussarna så här års, så jackan åker ju av direkt man satt sig. Men inte hon inte, hon måste ha varit en sval tjej. Nej, hon t.o.m fällde upp sin kapuschong på jackan när hon satt sig. Då nådde doften min näsa. Jag är ju lite täppt i näsan skall nämnas, så jag är delvis osäker på om jag känner en del dofter, eller inbillar mig. Men allt eftersom doften blev starkare, så insåg jag att det inte var nån inbillning det var fråga om, utan verklighet.

Hon må ha varit en rätt snygg tjej, men den personliga hygienen lämnade en hel del övrigt att önska. Det luktade gammal ingrodd svett så att jag ett tag funderade över om jag skulle flytta på mig. Detta var inte nåt bra alternativ, då bussen i stort sett var fullsatt. Så det var bara att bita ihop och öppna bägge luftventilerna för fullt så att det inte blev så överväldigande att jag blev illamående. Som tur var, så hoppade hon av halvvägs, men det var ju ändå en timme i denna stank som man var tvungen att stå ut. Helt plötsligt stod det klart för mig vad Eddie Meduza sjöng för en herrans massa år sen i låten Torgnys svettiga ansikte.

Nu skall man ju inte påstå att man luktar som en ros själv efter en lång dag på jobbet. Men så illa har det nog bara varit när man motorcyklat genom Europa eller varit ute och seglat längre turer. Man duschar ju ändå varje morgon och de dagar man tränar så duschar man efteråt. Man vill ju inte lukta soprum.

Dagens låt är We stand alone med Sick of it all.