...nu har jag dött och vaknat upp i helvetet...

Har en tös hemma som drabbats av halsfluss. Inget värre än att det gör ont att svälja numera, så hon är på bättringsvägen. I går kväll så sitter vi och gottar oss med kaffe, te och några mackor till. Då kläcker den yngste av tjejerna ur sig att det var länge sen vi sjöng karaoke. Att det var ett tag sen det skedde är ju inte utan anledning.

Men då hon även fick stöd av storasyster i denna sak, fanns bara en sak att göra, ge sig. Plockade fram attiraljerna till xboxen och letade fram musikarkivet sen körde vi igång.

Vet ni hur en tondöv kyrkovaktmästare låter när han sjunger? Då vet ni också hur min yngsta dotter låter. Och när hon envisas med att sjunga alla låtar på sitt sätt och inte ens vill höra talas om att göra såna triviala saker som att följa melodin. Ja, då låter det inte milt för öronen. Dessutom så har hon en förkärlek till att sjunga Big big world av Emilia. Detta säger mig inte så mycket, men den är väldigt enformig och man tröttnar innan man ens hört den första gången. Ok, hon växlar in på lite trevligare spår också och gillar skarpt Hönan Agda av Cornelis. Den tycker jag vanligtvis om, men det var innan lilltösen lyckades med konststycket att göra en psalmversion av den...

Den stora tjejen låter inte alls som sin syster. Här är det mer som om en katt fastnat med den lille pillesnoppen i en råttfälla. Det låter illa, men man förstår åtminstone varför det gör det. Hon letar efter punkiga låtar och har för tillfället ebbas version av staten och kapitalet som favorit. Även om hon hittade en ny igår, wolly bully av Sam the sham & the pharaos. Att den kunde sjungas så gällt och skrikigt utan att spräcka mina trumhinnor var en överraskning.

Nu är mina töser riktigt kluriga och naturligtvis så får de alltid välja själva vilka sånger de skall sjunga. Men pappa har inte samma tur. Det är minsann de som får äran att välja ut det ena missfostret efter det andra till sång för mig att ta till slaktbänken. För om nu mina barn låter hemska när de sjunger så kan jag kategoriskt neka till att det har de fått från mig. För jag har min hemska röst kvar och den är väl inte så lätt att beskriva, men jag gör ett försök. Ungefär som ett lågt flygande JAS plan och ni vet ju hur bra det gick både i tokholm och linköping när de gjorde sina två mest minnesvärda krascher. Ungefär på den nivån är det.

Så ni kan ju drömma mardrömmar till mitt försök på You've Lost That Lovin' Feeling av Righteous Brothers eller ännu värre, när jag totalt gjorde ner Sam Cookes Wonderful world.

Eftersom det blev en hel del låtar här idag, så kommer dagens låt ändå att bli av och det blir ingen mindre än Speak when spoken to med Freak Kitchen.