Pride and prejudice...
Det är tydligen nån sån där pridefestival i dagarna. Troligen i tokholm, eftersom det var det stora ämnet på morronprogrammen på TV. Jag varken lyssnade eller tittade nån längre stund. Men helt plötsligt, på 4:an, så dyker det upp nåt som gör mig väldigt frågande. Är det mig det är fel på? Som inte tycker det är ett dugg roligt när 3 killar, utklädda som tjejer med smink och allt, fjantar omkring och mimar till dåliga schlagers. Eller är det nåt som jag delar med fler?
Nu skall man inte tro att jag är emot homosexuella eller andra läggningar. Jag är för att varje människa får bestämma över sig själv och sitt liv och ingen annan skall bry sig om eller må dåligt för den sakens skull. För de har inget med det att göra.
Men...jag ställer mig väldigt frågande till det ovanstående...vad är det som är kul egentligen?
Jaja...dagens låt är You make me wanna puke med Queers.
Nu skall man inte tro att jag är emot homosexuella eller andra läggningar. Jag är för att varje människa får bestämma över sig själv och sitt liv och ingen annan skall bry sig om eller må dåligt för den sakens skull. För de har inget med det att göra.
Men...jag ställer mig väldigt frågande till det ovanstående...vad är det som är kul egentligen?
Jaja...dagens låt är You make me wanna puke med Queers.
3 Comments:
Jadu... säger jag också. Whazzup liksom? Jag kan inte förstå hela grejen heller faktiskt för att verkligen erkänna. Vaddå festival för homosexuella? Va? Finns det festivaler för heterosexuella också? I sådana fall har jag missat dem. Trodde festivaler var för alla. Varför behöver de homosexuella en årlig festival där man klär ut sig i paljetter, sjunger schlagers, hånglar fritt på gator och torg, håller upp skyltar med texter som "Stolt bög" på osv osv.
Jag är frågande till hela rasket. Ännu mer till varför man pratar om det varje jävla år i exempelvis Nyhetsmorgon.
Ja ja, vi vet att det är Pridefestival i Sthlm. Ja ja, vi vet att de är stolta över sina läggningar. Ja ja, vi vet att det kommer att svingas med regnbågsfärgade flaggor på gatorna. Ja ja, vi vet!
Mår lite illa faktiskt.
Hormoner i rubbning eller ursinnighet? Kan inte svara på det nu faktiskt...
/pendelilskan
Mycket märkligt fenomen. Jag undrar om verkligen ALLA homosexuella är för en pridefestival. Min flata väninna skulle aldrig få för sig att springa omkring på gator och torg och hångla framför nyfiken? publik.
Själv håller jag mig lika långt från Stockholm som vanligt och undrar varför det finns en festival för homos. I nån baltstat var det strängeligen förbjudet att överhuvudtaget tänka tanken på en pride-festival. Det blev ingenting med det, tror det var Lettland.
Vad innebär egentligen en pride-festival? Är det bara bögar och flator som är stolta. Jag är oxå stolt över mig själv och mitt liv, inte fan finns det en festival för mig. Inte ens Göteborgskalaset duger för mig. Jag får helt enkelt stanna hemma och begrunda min tydligt icke exentiella läggning.
Så det så...
Det är ju att man får driva med fördomar som är så befriande. Det är som om man skulle kläcka ett negerskämt i radio. Det är tabu, därför är det väl så kul?! Vad vet jag...
Blev tyvärr inget augustibuller för mig, plånboken skrek förtvivlat när jag började tala om det. Nu är man tillbaka i nätmissbruket i alla fall. Ha det gott i värmen...
Skicka en kommentar
<< Home