...cause shit will always happen...

I dag så orkade jag inte hålla emot längre...det finns en busschaufför som retar fan på mig. Han inte bara ser ut som en jättebebis, han uppför sig snudd på som en bebis också. Det finns mikrofoner på bussarna. Dessa är han tydligen väldigt förtjust i...

I en ny buss som nyligen dykt upp så finns det säkerhetsbälten på varje stol. Det är ju jättebra. Och under de få månader som den här bussen trafikerat 'min' linje och de få gånger som man åkt med den när han kört så har jag sakta men säkert byggt upp en irritation över denna människa som antagligen helt saknar proportioner...men skit samma...det kändes gott att få ut en del av detta idag...

Kan ni föreställa er hur en jättebebis med nasal röst vid varje hållplats säger i högtalarsystemet på bussen 'Det finns säkerthetsbälten på den här bussen och dem är ni skyldiga att använda'. Om man som jag åker från ena ändhållplatsen till den andra ändhållplatsen och det troligen är bortåt 40 stopp på vägen...så får man höra detta några gånger...lägg där till att detta sker ungefär 1 dag i veckan...det är nämligen så klurigt att den buss jag tar på morgonen...den åker jag även hem med och då även samma chaufför som haft några timmar ledigt mitt under dagen.

Men så idag...när vi lämnade den 32:a hållplatsen och han började sin ramsa...då brast det för mig...

'Om du säger det där om säkerhetsbältena en gång till...så skall jag trycka ner den där jävla mikrofonen i halsen på dig så får vi se hur du låter när du gurglar fram det...'

Han blev tyst...

Hela bussen blev tyst...

Ingen sa ett knyst resten av vägen in...ok, det tog 20 minuter...men varför har jag tålt detta så länge när det var så enkelt att få tyst på det?

Dagens låt är Should i kill myself or go jogging med Hatepinks.