Sticks and stones may break my bones...

Idag så var vi in till sjukan för en röntgen av tösens brutna arm. Den såg helt ok ut, inte bara på utsidan. Sen så fick vi sitta en liten stund och vänta på hennes läkare. Det var inte världens gladaste människa. Han var inte ens lite munter över tösens små skämt. Näe...när hon frågade om hon fick ta bort gipset själv, så att hon slapp att slösa bort en hel dag på resor. Så tittade han på henne och sa att hon helst skulle vara försiktig och inte leka så våldsamt hädanefter...

Jippii! Hon skakade på huvudet när vi gick därifrån och frågade mig vad de där gamla dinosaurieskeletten hette. Fossiler svarade jag...Exakt! Ett sånt var han...vi skrattade och skojade hela vägen ner till bilen och sen direkt hem.

Nu skall vi göra tomat och basilikasoppa. 10 stora tomater väntar på att bli skållade och skalade. Sen skall tösen iväg på kalas och jag blir ensam en stund här till kvällen. Innan jag skall åka iväg och hämta minstingen. Sen blir det fruktstund...ananas, mango, papaya, galiamelon och vattenmelon...

Dagens låt är That's life med Sham 69.

Pappas lilla tös...utan tvekan...

Skolan är inte så ofarlig som den kan tyckas. Det är som med idrott och sprit... Idag så ringdes det hem och yngste tösen hade fått en remiss in till röntgen. Hon hade snubblat när hon hoppade hopprep på skolgården. De var tydligen inspirerade av nån musikvideo några hade sett på MTV. Naturligtvis skulle tösen vara med. Hon hoppar en massa, men gör till slut ett litet misstag. Snubblar till på repet och tar emot med handen. Hon kände att det stack till, men hon kunde ju röra handen, så det var nog ingen fara. När hon efter att det ringt in märkte att hon inte kunde bläddra med handen så gick hon till skolsköterskan, som efter ett litet test gick med henne till doktorn, som i sin tur skrev en remiss till röntgen.

Visst var armen av. Ett snyggt och rent brott som inte behövde nåt tillrättaläggande, utan bara gips. Vad frågar hon läkaren då? Kommer jag att kunna spela piano efter det läkt? Självklart säger han utan att tänka sig för...vad kul det har jag aldrig kunnat innan säger hon skarttande... När vi kommer hem, så tittar hon ledset på mig och utbrister...får jag inte åka skateboard nu då? Inte på 4-5 veckor i alla fall. För det är så länge som gipset skall sitta. Men helt handikappad är hon minsann inte. Hennes ridskola börjar igen på lördag och det skall hon minsann vara med på. Får väl se hur lik hon är mig den närmsta veckan...om jag ertappar henne med skaten...i så fall är det ingen tvekan...

Dagens låt är Baseballbat med Voice of a generation.

press to activate...release to detonate...

Läste om stackars Tomislav Boduljak som blev tagen av polisen för att han hade för stora muskler. Av bilden på honom att döma. Så skall jag nog ta det lite försiktigt framöver. Akta mig för poliser och då speciellt kvinnliga poliser som inte tror att man kan bli stor utan doping.

Jag skall väl dessutom verkligen se upp, som tycks dra till mig poliser ändå. Vågar nästan inte tänka på hur många gånger jag blivit tagen. Och jag har varit oskyldig varenda gång. Ok, för att man varit lite berusad de flesta gångerna. Men jag har ju aldrig bråkat. Så när man är laglydig och låter bilen stå för att gå hem, då blir man tagen av snuten och bortforslad flera mil från hemmet för att 'nyktra till'. I mina öron så låter det nästan som en kidnappning. Ok, inte för att någon skulle betala nått för att få mig frisläppt, men ändå.

En gång blev det faktiskt riktigt spännande. Jag blev tagen för bankrån. Det ni era små snälla svenssons. Nu var det inte så spännande egentligen, utan mer otäckt. Speciellt som jag blev påhoppad bakifrån och brutalt blev slängd till marken och fick bojor på händerna. De slog, sparkade och spottade på mig efter att de slängt in mig på golvet av piketbussen. Jag som inte riktigt hunnit fatta vad som hände hade naturligtvis reagerat och gjort motstånd när de flög på mig. Men eftersom de var fyra stycken så var jag rätt chanslös. Även om jag fick bitit ifrån mig lite åtminstone.

Men, men...när jag upptäckte att det var polisen som tagit mig och inte några shanghaiande juggar...så lugnade jag mig så pass att jag klarade av att fråga varför de tagit mig. Inga direkta svar fick man, mer än trampningar och ett antal tillmälen som jag inte alls kände mig träffad av.

Det visade sig senare att rånarens signalement stämde in hyfsat bra på mig. Men eftersom de tog den riktiga rånaren, med pengar och vapen, så tyckte de väl att de kunde släppa mig. Fast på något sätt verkade det vara motvilligt. För inte fan fick man någon skjuts till busstationen, eller ens en ursäkt.

Så ni kanske förstår om jag nu kommer att skaffa mig en burka att gå omkring i. Jag blir nog hellre diskriminerad för det, än tagen för rån och dopingbrott utan anledning.

Dagens låt är Dog inside your body med Butthole surfers.

Jag ser ljuset i tunneln...och det är 07:43 tåget....

Vi satt och fyllesnackade här en kväll. Och ni vet ju hur klartänkt och klok man blir efter några öl. Tänk er då hur klartänk man blir efter 10 öl och en halv flaska whisky...

Vi kom in på ord och svenska språket. Vad var det för en elak jävel som kom på att stava läspa som det stavas? Är det inte illa nog att de som dras med handikappet knappt kan uttala nåt ord i det svenska språket. De kan ju inte ens uttala sitt eget handikapp. Skulle vara kul och höra hur det lät när de diskuterade. 'Hmmm...nu skall vi vara riktigt jävligt lustiga...vi kallar det inte läfpa som vi sa först...vi kallar det läspa i stället...höhö...'

Som tur är har vi med läs och skrivsvårigheter ett mycket enklare namn för vårt handikapp, dyslexi...hur tänkte de där egentligen? 'Ähh...va fan...de kan ju ändå varken läsa eller skriva det...så vi kan lika gärna ha lite kul...'

Det finns säkert fler exempel, men klockan blev mycket och vi var tvungna att gå då stället stängde...tog mig ett nattdopp på vägen hem och bestämde mig för att aldrig göra det igen...det var kallt som satan och den lille blev ännu mindre...inte riktigt läge att ragga med sig nån hem i det tillståndet...

Dagens låt är No, i'm alpha male med Turbonegro.

Liseberg...

...bidde det igår...med maddam och hennes lille pojk. Ja, mina töser var ju med också. Riktigt kul var det och en härlig fullträff gällande vädret. Barnen sprang runt och åkte en massa saker som barn skall. Själv tyckte jag det var onödigt att åka allt ännu en gång i år, då jag gjorde det med jobbet tidigare i våras. Så jag och maddam tjôtade under tiden de åkta. Det var helt klart en bättre sysselsättning i mina ögon...och öron.

Eftersom hon och hennes son åkte hemåt innan jag och töserna gjorde samma sak, så fick jag några timmar på egen hand medans barnen åkte omkring. Var lite bedrövad över att jag missat Backyard babies konsert på Liseberg igår...men det har ju bara stått om stones överallt...

Nu blev jag lite ful i fan och tyckte att vi nog kunde ta en liten stund av spelningen med dem...om inte annat så för barnens skull...bra att man har barn att skylla på...

De diggade loss totalt och ville inte gå när vi faktiskt var tvungna att gå...men, men...så är det ju när man missat en sån sak...hade jag vetat om det...så hade det blivit helt annorlunda och vi hade sett hela spelningen.

Sen så var det en rätt händelselös resa hem...om man bortser från två sockerstinna och övertrötta ungar som höll låda på både tåg och buss...just det ja...fick ett telefonnummer från en tjej som satt och skrattade, log och spanade...antar jag...när hon skulle hoppa av så frågade hon om jag hade en mobil som hon kunde skicka sitt nummer till...och konstigt nog...det hade jag...

Ja, ja...det var i stora drag en riktigt bra dag på alla sätt...

Dagens låt är Minus Celsius med Backyard Babies.